Företagslån efter snabblånemodell allt vanligare

Nordiska banker välja i allt högre grad bort små- och medelstora företagskunder som söker finansieringskapital. I takt med denna utveckling försöker nu en rad nya aktörer etablerat sig på marknaden, det handlar huvudsakligen om mindre kreditbolag vars affärsidé är att erbjuda företagslån utan säkerhet under en kortare tidsperiod.

Snabblån för bondeföretag

Bondelånet som nyligen lanserats av Uppland kredit är ett bra exempel på nya snabblån för företag 2019 som nischat in sig på en specifik målgrupp. Det unika med detta lån är att det endast kan sökas av bönder och andra typer av lantbrukare. Hela den svenska lantbruksindustrin drabbades hårt av fjolårets torka, vilket gör att många jord- och köttbönder har tagit med sig stora likviditetsbehov in i 2019. Kreditgivaren Uppland kredit är övertygade om att en årsränta på 14,95% och begränsade löptider på 0,5-2 år inte kommer avskräcka lantbrukare från att söka Bondelån på 25.000-500.000 kr.

Flexibla kreditkonton

Checkkrediter är ett koncept som funnits med sedan bankernas etablering, tanken med denna finansieringsform
är att utgöra en extra verksamhetsbuffert som gör det möjligt för företag inom säsongsviktade branscher att hålla en stabil likviditet.  Traditionellt har bankerna erbjudit även mindre företag denna typ av kredit kopplat till företagskontot, men även inom detta område har åtstramningar gjorts de senaste åren.

Bankernas retirerande har öppnat upp för fler bolag som just nu mycket aktivt ”marknadsför” (erbjuder) kreditkonto via bland annat bokföringsprogram, betalterminalsystem och andra B2B-tjänster så som Visma, Fortnox,Bambora, iZettle, mfl.

Krediten kopplas direkt till ert bankkonto och löptiden är i regel flexibel, med månadsvis amortering och räntebetalning. Räntan anges vanligtvis som månadsränta och ligger i snitt på ca 2-3% , vilket motsvarar en årsvis nominell räntesats om ca 24-36%. 

Stora finansieringsbehov bland småföretagare

Att många nya kreditgivare väljer att fokusera på företagslån istället för att fokusera konsumtionskrediter till hushållen, är ett trendbrott men också en fullt naturlig utveckling av marknaden.

Att flera olika sorters privatlån och mikrokrediter så som smslån och snabblån introducerades på den svenska marknaden 2006 var ingen slump, behovet/efterfrågan fanns där och kapitalstarka individer/företag var inte sena med att erbjuda de krediter som efterfrågades. I backspegeln står det klart att många av dessa lån borde ha reglerats långt tidigare, då nuvarande lagstiftning konstaterar att många konsumentkrediter varit belagda med ockerräntor.

Nu 13 år senare tycks det vara marknaden för företagslån som håller på att omdanas. Behoven bland inte minst svenska småföretagare är mycket stora. Enligt en rapport gjord branschorganisationen Företagarna (Finansiering för tillväxt och jobb – 2018) upplever en majoritet av de tillfrågande bolagen att det är ganska, eller väldigt svårt att hitta finansiär eller lån till företagets investeringar.

Hela 14 procent uppger i samma undersökning att man tvingats låna pengar från vänner, familj eller annan anhörig för att täcka investeringskostnaderna. Flera andra studier och utredningar har visat på liknande brister i finansieringssystemet och de flesta når slutsatsen att något måste göras för att förbättra finansieringsmöjligheterna för företag, inte bara i Sverige utan också i övriga norden.

Idar Kreutzer civilekonom och VD för Finans Norge, en branschorganisation för Norsk finansverksamhet, är ett tungt namn och en av de främsta förespråkarna för ett tätare nordiskt samarbete med bland annat ett mer harmoniserat nordiskt skatteregelverk. I rapporten An integrated and effective Nordic ecosystem for innovation and green growth – A closer look at access to risk capital in the Nordic countries från 2018 delger Kreutzer sina tankar om hur Norden skulle kunna bli en attraktivare region för start-ups och innovativa företag. Utöver enhetligare regelverk de skandinaviska länderna emellan, anser Kreutzer även att regeringarna skapa bättre möjligheter för företag att få tillgång till riskkapital och annan nödvändig finansiering. Kreutzer menar vidare att man behöver bli bättre på att locka pensionsfonder till att investera i nordiska småföretag.

Uppenbarligen finns det både undersökningar, expertutlåtanden och finansiella underlag som visar att många, framförallt mindre och medelstora företag, har svårt att få tag i investeringskapital, samtidigt tycks inte ländernas regeringar arbeta tillräckligt aktivt för fylla dessa behov. Istället lämnas spelrummet öppet för kreditgivare som erbjuder företagslån utan säkerhet med förhållandevis höga räntor, vars primära målgrupp är småföretag som banken valt bort. Tyvärr är risken stor, att vi om 10 år, när vi står med facit i hand, betraktar dagens nya företagslån som snabblån med ockerräntor. Men, detta är som sagt förmodligen enbart en naturlig utveckling av en marknad med stora behov.

Bild: Av H. Dreyer hämtad från freeimages.com

812 Totala visningar 5 Visningar idag