massproduktion-kyckling-esbl

Svensk kyckling & ESBL – Bör ej förtäras

När vi handlar i mataffären så väljer många den svenska kycklingen, men är den svenska kycklingen verkligen svensk? Hur hanteras kycklingar vid massproduktion i Sverige? Förekommer ESBL i svensk kyckling och vad är det som kycklingbranschen undviker att prata om?

När du handlar i butik och väljer svensk kyckling så är den förmodligen inte alls svensk. Över hela världen finns det endast två företag (Ross och Cobb) som dominerar hela avelsmarknaden och det är deras kycklingar vi äter. Avelskycklingar importeras och massproducerar kycklingar åt de svenska fabrikerna. Antibiotikaresistenta bakterier förekommer i var tredje kyckling!

 

ESBL – Antibiotikaresistenta bakterier

ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är motståndskraftiga (resistenta) mot dessa läkemedel. Detta innebär att infektioner som vi vanligtvis betraktar som enkla att bli av med blir livshotande. Antibiotika hjälper alltså inte mot resistenta bakterier. Din kropp måste då ta hand om bakterierna på egen hand, men det lyckas inte alltid och i värsta fall kan personen i fråga avlida.

Idag bär var tredje svensk slaktkycklingen på antiresistenta bakterier. Hur kan det komma sig när vi vet om att problemet med ESBL finns? Svensk fågel skriver följande på sin hemsida: “Det går tyvärr inte att garantera att något livsmedel är fritt från resistenta bakterier. Oavsett hur kycklingarna växer upp i Sverige är avelsdjuren ofta importerade. Om Sverige bara skulle använda flockar som är fria från ESBL skulle det inte vara möjligt att ha en svensk produktion.“. Det finns i Sverige ingen rutinmässig kontroll av förekomsten av ESBL-bakterier vid import av kött. Vad mycket tyder på är att det blir väldigt dyrt att genomföra kontroller på alla avelskycklingar för att undvika ESBL. Produktionen skulle bli väldigt mycket dyrare än vad den är i dagsläget.

World Health Organization rapporterade redan 2007 om att antibiotikaresistenta bakterier är ett av de största hoten mot människors framtida hälsa. Och det finns en oroande och snabb ökning av multiresistenta bakterier i Sverige som måste tas på allvar.  Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar bär på sådana bakterier i tarmen. Ca 9600 fall av ESBL rapporterades i Sverige 2015.

Smittorisk – ESBL

  • Bakterierna kan spridas genom direkt kontaktsmitta, vilket betyder att de överförs genom direkt kontakt mellan individer, ofta via händerna. För att bryta smittkedjan är det därför mycket viktigt med handhygien efter toalettbesök, innan man lagar eller äter mat samt efter kontakt med djurs avföring.
  • Bakterierna kan också spridas genom indirekt kontaktsmitta, det vill säga via människa-föremål-människa. Exempelvis inom sjukvården överlever bakterierna i miljön och patientnära föremål kan därför bli kontaminerade. Återigen är handhygien viktigt för att bryta smittkedjan så bakterierna inte förs vidare till ytterligare föremål, alternativt förs in i munnen.
  • Ytterligare en spridningsväg är via livsmedel som har förorenats med ESBL-bildande bakterier. Det kan till exempel vara grönsaker som har förorenats vid bevattning eller kött som har förorenats vid slakt. Livsmedel kan också förorenas vid manuell hantering. Livsmedel på den svenska marknaden verkar dock i dagsläget inte vara någon viktig spridningsväg för ESBL-bildande bakterier.

Kycklingar behandlas med Antibiotika

Antibiotika kyckling

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. I kycklingbranschens används antibiotika för att förhindra sjukdomar vid massproduceringen av kyckling. Av de 300–500 tusen ton antibiotika som används varje år går två tredjedelar till djuruppfödning. Ges mycket antibiotika, vare sig det är till djur eller människor, leder det till att bakterier utvecklar ­resistens som i sin tur leder till livsfara för någon som blivit infekterad. På flera platser i världen har resistenta bakterier lett till katastrof där människor dör av bakterierna.

Där användningen av antibiotika i djuruppfödningen är hög är även spridningen av resistenta bakterier hög. I Danmark, som använder tre gånger så mycket antibiotika som Sverige, ökade andelen grisar som bar på den resistenta bakterien MRSA från 13 procent 2009 till 77 procent 2012. Sverige har låg användning av antibiotika men det innebär inte att bakterierna inte finns. Vem har inte köpt dansk fläskfilé de senaste året? Du bär kanske på MRSA och har smittat personer i din omgivning utan att du vet om det. Kycklingen vi avlar från är heller inte svensk enligt uppgifter, så ESBL är vanligare än du tror. Ökningen av ESBL är förvånansvärt hög, så varför ställs det inte högre krav på importen av smittade avelskycklingar. Hur kan detta få fortgå när det är så tydligt hur farligt ESBL är.

 

Källor:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/resistenta-bakterier-i-var-tredje-svensk-kyckling
http://www.infektionsguiden.se/om-antibiotika/resistenta-bakterier/
http://www.svt.se/dokument-inifran/varldens-basta-kyckling-1
http://www.sva.se/antibiotika/anmalningspliktig-resistens/esbl/fragor-och-svar-om-esbl?lid=32560
http://www.svenskfagel.se/sida/3831/442/Med%20anledning%20av%20resistenta%20bakterier
http://www.dn.se/nyheter/sverige/antibiotika-till-djur-hotar-var-halsa/

1397 Totala visningar 2 Visningar idag
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *